Tomrum

Tomheten efter att ha lyssnat klart Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson. Vad gör jag med livet nu, vart ska jag ta vägen, vad ska jag nu längta till och se fram emot?

(vilket underligt ord eller uttryck det där “fram emot”, tycker jag vems hjärna ändå i grund och botten är programmerad till finska.)

Jag bokmarkerade många punkter ur boken: totalt tolv, närmare sagt. Jag älskar språket, de korta meningarna som ibland växer till längre, korta ögonblick som leder till en utvecklat fundering eller filosofisk fråga, teori. All prat om konst, filosofer, känslan av intelligens.

(varför säger man så istället för intellektualitet?)

Känslan av att vilja vara en del av den världen, samtidigt som det gör ont i hjärtat för Esters skull, fast man förstår också precis varför hon känner, agerar, tänker och tolkar så. Så gör man när man är kär, fast olyckligt.

(en sak som min modersmålslärare i högstadiet lärde mig och som jag aldrig kommer glömma: skriv om handlingarna i böcker i presens, inte dåtidstempus, för boken kommer inte sluta existera bara för att du har läst den.)

“Hoppet är en parasit. — Kan hoppet skaffa sig syre, gör det det. — Hoppet kan bara dödas med klarhetens brutalitet.”

Quotes from school

Opiskelen nyt viidettä viikkoa kansalais-/aikuisopistossa (folkhögskola) ihmisoikeuksiin suuntautuvaa koulutusta, ja olen enemmän innoissani opiskelusta kuin ehkä ikinä! Vaikka ensimmäiset kaksi viikkoa menikin pääasiassa toisiimme tutustuessa, vaellellessa ja Norrbottenin historiaan syventyessä, on esiin ehtinyt nousta jo monta muistamisen ja jakamisen arvoista sitaattia. Kuten nämä:

“Through victory comes history”

Muistuttaa siitä, että heikommat (kuten naiset, sotien häviävät osapuolet jne.) harvoin saavat oman äänensä kuuluviin historiankirjoihin, mihin jo sana “history” voi, sattumalta tai ei, viitata: historia on yleensä his story, eli miespuolisen hänen kertomus tapahtumien kulusta.

“If she sees it, she can be it”

Naispuolisten esikuvien merkityksestä naisten rohkeudelle toteuttaa unelmiaan, varsinkin sellaisissa maissa, joissa erot sukupuolten välisessä tasa-arvossa ovat suuria. Mutta koskee mitä vain yhteiskuntaa, ja myös miehiä: esim. miespuolinen sairaanhoitaja voi Suomessa olla rohkaiseva esimerkki nuorelle pojalle, joka saa kuraa ja homo-huuteluita niskaansa, koska haaveilee sairaanhoitajan urasta.

“Diskriminering är att behandla lika personer olika och olika lika.”

“Syrjintä on samanlaisten henkilöiden erilaista kohtelua ja erilaisten henkilöiden samanlaista kohtelua”. Tähän liittyen toinen hyvä sitaatti, tämä Einsteinilta (eli aika vanha sitaatti kyseessä, ja silti tuntuu, ettei tätä nyky-yhteiskunnassa usein tajuta):

“Everybody is a genius. But if you judge a fish by its ability to climb a tree, it will live its whole life believing that it is stupid.”

Kukapa ei tuntisi itseään huonoksi, jos odotukset esim. koulumenestyksen suhteen ovat kaikille samat, mutta lähtökohdat eri..

“Rättvisa är inte att alla får samma sak, utan att alla får det som de behöver.”

“Oikeudenmukaisuus ei ole sitä, että kaikki saavat saman, vaan että kaikki saavat mitä tarvitsevat.” Aika simppeli esimerkki on vaikka joidenkin oppilaiden oikeus erityisopetukseen tai apuvälineisiin kouluissa, mutta toinen esimerkki voisi olla vaikka että avustajakoiran saa (teoriassa) ottaa mukaan mihin vain, mutta lemmikkikoiraa ei. Avustajakoiran ohjaaja ei ole etuoikeutettu, vaan oikeutettu siihen, mitä tarvitsee.

Siinä kaikki tältä erää, jatkoa seurannee koulutuksen edetessä!